jammin' session

det är klart arja saijonma alltid är bra. även om hon bara gör sig påmind ibland.

lyssnar på lite olika musikstilar, försöker avgöra vad som är bäst. vet inte. vet inte alls. orka ta reda på. också.

funkar: Britta Phillips and Dean Waream, Arja Saijonma, Kelly Clarksson, Helen Sjöholm, Chevelle, Beth Hart, Britta Persson.. och det är ju bara en bråkdel.. inte äns det.

funkar inte: Per Gessle, Amy Diamond, Kent (ledsen alltså, men icke), Fronda...

sen är det klart att jag inte kan spela all musik jag önskar jag kunde spela. är bäst på ballader, definitivt. synd, det hade varit kul med lite fart. jaja.

Partout.

Wo bu shi zhong guo ren.

Ja ni, mina vänner.
Jag undrar när den här fascinationen av att ha en blogg kommer att sjunka undan, som så många andra fascinationer för nya saker har gjort... kanske aldrig. man kan ju i alla fall hoppas att jag kan hålla denna. denna vana.

Jag är som sagt inte kines, utan svensk. Wo shi rui dien ren. alltså.
men jag hoppas på nästa sommar. då blir det kina för hela slanten. jag och socker. det ska bli underbart. längtar redan galet mycket. ska ta mig till kilroy och fråga ut de hårt arbetande, icke resledande, resledarna om var, när och hur mycket. hoppas de säger det jag vill höra. för det är mycket roligare när någon säger det man vill höra.

partout.

natt

hej fadderi fadderullan lej! kamomilla stad är en underbar stad, det må ni tro.

jo, det är natt. sitter och lyssnar på den mest melankoliska musik jag kan hitta. det är som det där flugpappret man dras till vare sig man vill eller ej. Man tror man kan stå emot, men det kan man inte. inte alls.. fan. vad masochist. inte bra. lucullus.

jo, såhär är det att vara vaken för sent och bli kinkig.

partout.

je ne veux pas vivre sans il

Ja, kanske inte den mest fantasifulla av titlar på ett första inlägg.. men det är precis vad jag känner just nu. Det är det enda jag kan tänka på.. jaja... Jag skaffade faktiskt den här bloggen för att Sara, mitt socker Sara, berättade för mig att hon skaffat en. Och som den strävsamma andra hälft jag är var jag bara tvungen att skaffa en jag med. jag gillar för övrigt ordet skaffa.

Ja, idag var det fullt upp med att inte gå sönder av allt regn som föll på vårt skådespel. Det lyckades väl inte så vidare bra. Men det är skönt. Då kan man känna sig dödligt vanlig och ospeciell.. Så det känns bra.

Partout.